Samtalet från Arbetsförmedligen kom vid 15. Innan dess kunde jag inte gå ut. Vågade inte ens duscha för man vill ju vara beredd liksom. Annars kanske de tror att man inte är intresserad. Det var en fejkad intervju som skulle föreställa en anställningsintervju över telefon. Typ som en telefon-teater. Har ni hört något fånigare? Varför går människan med på sådana här saker? Herregud vilket samhälle vi lever i hörrni.
Sen gick jag ut och köpte cigg i ren frustration och förbannadhet fast jag bestämt att inte röka mer den här veckan.
Då stötte jag ihop med en gammal vän. Vi gick en runda och och pratade om vad som hänt sen sist. Det visade sig vara... ingenting. Fast det gått typ ett halvår sen jag såg honom senast. Tragiskt. Så vi gick hem till mig och lagade käk istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar