Förresten, för att vara arbetslös jobbar jag rätt mycket. Som den här veckan. Måndag till torsdag. Kanske inte åtta timmar om dan precis, men ändå! Det är bra. MEN GUUUUUD GE MIG EN TILLSVIDAREANSTÄLLNING NÅN JÄLVA GÅNG DÅ!

(Ja, jag vet. Man får inte bara ett jobb så där. Man ska skaaapa sitt eget jobb och allt vad det är. Men sluta märka ord. Eller förresten, håll käften helt och hållet. Min relation till Gud är privat. Det är därför jag bloggar om den).

Präktig

Herregud, det är präktighetsvarning på mig nu. Direkt efter jobbet gjorde jag storkok och frös in. Sen gick jag tillsammans med en kollega hela vägen till City Gross. Där köpte jag bland annat en hushållsvåg. Jag är visserligen rädd att den råkar vara relativt värdelös (jag visste att jag borde köpt en sån där svindyr som man kan väga ett solrosfrö på), men ändå, en hushållsvåg är det präktighetspoäng på. Sen gjorde vi visserligen något mindre präktigt och käkade äppelpaj på Max. MEN alltihop promenerade jag bort när vi gick hem igen. Plus att vi bar svintunga kassar. Allt som allt tog det fyra timmar och nu är jag nyligen hemkommen. Är så trött att jag nästan skriver detta sovande.

Helgen:

Den där festivalen i fredes... det blev möjligen inte så lyckat. Det regnade och regnade och regnade. Vi åkte dit och så åkte vi hem ganska direkt igen. När jag vaknade dagen efter kändes det som en suddig dröm. Hade det inte varit för att mina strumpebyxor låg i en lerig hög på golvet hade det inte funnits ett enda bevis på att vi faktiskt var där.

På lördagseftermiddagen kom barnen. Det regnade ytterligare. Så vi kollade på Madagaskar här hemma. Sen gick vi till stan och köpte snask och läskedrycker och så gick vi på bio. Toy Story, jag förstod inte tjusningen ett dugg, men barnen var nöjda.

Efteråt gick vi och käkade kebab. Kom inte hem förren vid 22. Det är sena timmen för sjuåringar. Vi kollade lite på Dr Mugg och så somnade de.

Idag har vi:
Kollat på Pettsson och Findus
Varit i skateparken
Varit på konsthallen (mitt förslag)
Varit på BR leksaker
Varit i dataspelsaffären jämte BR leksaker
Varit och käkat på McDonalds
Lekt i Linnéparken

Sen kom barnens pappa och de åkte hem.

Nästan så fort jag blev ensam tog jag tag i en mycket jobbig sak: jag betalade alla räkningar som jag lagt i en hög på hatthyllan och försökt förtränga. Det var mycket sorgligt. Sen åkte jag och storhandlade och när jag kom hem igen lagade jag den svennigaste maträtt jag känner till (näst efter tacos): kokt torsk med vit sås. Och ordentlig som jag är gjorde jag det till ett storkok så att det blev rätter att frysa in. Matlåda is the shit! PLUS så räknade jag ut kalorier per portion. SÅ JÄVLA DUKTIG.

Nu ska jag röka en cigg och stirra ut över den misär som är min lägenhet. Det är disk, kuddar och skräp ÖVER HELA GOLVET och resten av alla ytor.

Eventuellt städar jag innan jag nattar mig själv. Börjar 07 i morgon, men det är inge vidare att vakna mitt i detta helvete.

Konsumerar i detta nu: vitt vin, marlboro light och risgrynsgröt.

När till och med ens mamma tycker att man är tråkig, då är det dags att göra något åt sin egen situation.

Ska helt oväntat gå på någon slags festival ute i skogarna.

Skriver i morgon igen. Eller på söndag. Ska barnvakta i morgon och eventuellt tar det all tid (bla Toy Story 3). Men ja, vi får se.

Puss hej!

En skum man

Det ringde en skum man idag. Han påstod att jag fyllt i en enkät på nätet där jag svarade att jag vill må bättre (no shit!). Nu ringde han och ville höra om jag "vill gå upp några kilon i vikt, gå ner några kilon i vikt eller om jag vill ha mer energi". Jag ba "vänta lite nu, vem är du och vad är det för enkät jag fyllt i?". Det ville han inte riktigt svara på. Inte än. Först ville han att jag skulle berätta lite om mig själv och min livssituation. Jag svarade att jag inte vill berätta något privat om mig själv utan att veta VEM det är jag talar med och VAD infon ska användas till. Han gav sig inte och ba "jo, många svarar precis så. Jag ska berätta vart jag kommer ifrån snart. Men är du intresserad av att gå ner i vikt?". Herregud. Jag ba "alltså som sagt. Jag vill inte svara på några frågor". Då till slut uppgav han adressen en hemsida han ligger bakom. "Ja, men vet du vad, skicka en länk till mig så ska jag kolla upp vem du är och ta ställning till om jag vill ge dig några svar" sa jag. Det skulle han göra och sen ringa igen. Nu har jag kollar upp skiten och kommit fram till att jag inte vill svara på en enda fråga. Verkar vara något nästan sektliknande och det står inte hur mycket pengar man kommer bli skyldig om man går med. Riktigt så lättlurad är jag inte.

Nu har jag köpt en kalender. Så att det ALDRIG någonsin mer blir så att jag tackar ja till något på en tid då jag har tvättid. Den dag jag har både råd och plats med en egen tvättmaskin, det är en lyckans dag. Då ska jag never again slåss med grannar, sparka på andra människors tvättkorgar eller använda bikinibyxor som nödtrosor.

Fluginvasion

Nu finns det inga sopor, ingen disk och ingen frukt och inget annat heller som bananflugor trivs bland. Ändå är det ett moln av flugor. Främst i köket. VAD FAN VILL DE? Först tänkte jag att de kanske egentligen inte vill någonting, bara det att de inte kan ta sig ut (även om det inte verkade vara några problem att ta sig in). Så jag öppnade dörren och erbjöd dem vänligt att de kunde ge sig av om de ville. Men nej då. Det ville de inte. Så nu är frågan: ska jag bara stilla acceptera att de finns där, eller ska jag gå på dem med typ kärnvapen?

Drömmer om att bli uppäten

Det går en dokumentärserie på tv4 rätt sent på kvällarna som handlar om människor som gillar att ha farliga djur hemma. I kvällens avsnitt är det en en man som bor tillsammans med en massa ödlor i tvåmetersklassen. Nu har han just blivit uppäten.

Igår handlade det om en man som fick ansiktet bortslitet av chimpanser. Han överlevde dock.

Funderar på om detta kunde vara något för mig. Jag kan bli en excentrisk hagga som bor ihop med brunbjörnar. Och så blir jag äten. Då skulle de ha ett problem mindre på arbetsförmedlingen och statistiken över arbetslösa skulle sjunka så politikerna kan klappa sig själva på axeln över den positiva utvecklingen.


Alla skulle bli glada:

Björnarna
Politikerna
Arbetsförmedlarna
Kvällstidningarna

Nu är det panik. För rätt längesen började det bli tunt i garderoben på grund av att allt låg i tvätten. Jag gick till tvättstugan för att kolla efter en ledig tid. Den första lediga var två veckor fram i tiden!! Nu har jag snålat på kläderna och dragit ut på dem in i det längsta. Så idag ringde de från jobbet och frågade om jag kan jobba på måndag. "Visst" sa jag och så precis när jag lagt på luren kom jag på att måndag är ju min tvättdag. Fan fan fan. Jag är uppriktigt sagt jävligt upprörd över det här och vet inte hur jag ska lösa problemet. Ska jag plocka upp och återanvända?

Idag gick jag till arbetsförmedlingen och skrev in mig. Gud vet att jag gick dit med en neggig och sur inställning. Men så fick jag prata med en så himla trevlig och rolig arbetsförmedlare att jag efter ungefär två minuter kände mig lite pepp. Till exempel så gjorde han inte som tanten jag pratade med för något år sen när jag skrev in mig och sa "oj oj oj oj oj" när jag sa vad min utbildning är. Bara en sån sak. Och när han frågade om jag vill hört talas om en jobbcoach och om jag vill ha en sån frågade jag helt bittert "hjälper det då? Alltså får man ett jobb på det sättet?" då sa han att statistik visar att de som har jobbcoach har lättare att hitta arbete. Det låter väl positivt? Fick en tid om någon vecka när jag ska få prata med någon och få en personlig plan eller vad det var. Måste ligga på om en praktikplats. Vill verkligen på alla sätt och vis få in en fot någonstans som inte är vård eller omsorg.

Bantning och teer

Har börjat med ny bantningsmetod. Nämligen viktklubb på Aftonbladet. Man skriver in sin vikt, hur lång man är, hur mycket man vill gå ner och hur fort. Sen räknar den ut hur många kalorier man ska käka per dag. Sen bara skriver man in allt man äter och så ser man hur mycket kalorier man är uppe i. Idag åt jag minimalt och sparade mina kalorier till godis. Det är perfa. Gud vet att jag älskar godis. Sen gick jag en lång runda och då tjänade jag ihop till att äta ett knäckebröd med ost. Nu är mina kalorier slut och jag är lite lite hungrig. Men jag tar en kopp te och en cigg så klarar jag mig.

Jag har tröttnat på att köpa nagellack, nu är det te som är min nya grej. Köper någon ny sort varenda dag. Idag blev det ett med kamomill och ett med nypon. Älskar mest de från Friggs.

Årligen

Om man räknar dagboken på Lunarstorm (barn, Lunarstorm var en nät-comunity som fanns förr i tiden. Det påminde lite om Facebook och var fruktansvärt populärt. Där blev man ihop, gjorde slut, skaffade sig vänner och ovänner och där la man timmar av sin tid varje dag. Fanns man inte på Lunarstorm ((eller Lunar som det populärt kallades)) så fanns man inte alls. Där fanns det en dagbok där man kunde skriva i, och det gjorde jag varenda dag. Det var innan ordet blogg var uppfunnet) så har jag bloggat i sju år. Varje år kommer det en period då jag skriver uteslutande om bananflugor. Årets sådan period börjar idag.

Antal bananflugor i min hall (har ställt ut alla sopor där och planen är att slänga dem innan dagen är slut): 2 523 238 stycken.

Det regnar så in i helvete ute. Har en dekadent deppdag. Igår vaknade jag mycket positiv med inställningen att "det här kommer bli bra. Nu ser vi till möjligheterna". Sen gick det stadigt utför hela dagen och nu, så här dagen efter sitter jag här och stirrar in i den stora omöjligheten. Fy fan. Det finns verkligen inget som är roligt, peppande, positivt eller bra.

Smart

Det är ett jävla tjat om att ungdomar är lata och initiativlösa. Men kolla in detta då, tonårskillen som bor med sina föräldrar i dörren jämte min har en kommit på en jävligt finurlig lösning på det här med smygrökning. Han har klistrat fast ciggen på väggen utanför fönstret för att föräldrarna inte ska hitta dem. Är inte det företagsamt och kreativt så säg?

Med barn i ett dygn

Viktor har sovit över. Igår åkte vi en sväng med sparkcykel (Viktor åkte, jag småsprang jämte och ropade saker som "det är en väg där framme, tääänk på att folk inte kör sakta här som hemma i Knutby") ner till stan och drack milkshake på Mackan. Sen åkte vi hem igen och kollade på Twilight. Jag var bombsäker på att den var från elva år och eftersom Viktor är sju tänkte jag att det är lungan, elva år är ju från sju om man kollar med vuxen. Men det visade sig visst att den är från femton. Wooops. Fast jag var pedagogisk och pausade innan den otäcka scenen i balettstudion och talade om vem som dör och vem det kommer blod på. Vi kom överens om att det inte gör ont på vampyrer när de bryter nacken och brinner upp eftersom vampyrer inte känner smärta (det gör de, men jag höll det hemligt). Sen sa vi det att det gjorde ont på Bella när hon bröt benet och blev biten men att det ju gör ont att få skrapsår när man ramlar med cykeln också och att det är sånt som händer och inte är så himla otäckt. Efteråt sa Viktor: "men det där äckliga du vet, det skådespelarna gjorde, det är väl inte på riktigt?" Jag svarade att "nej de är ju inte vampyrer på riktigt och blodet var bara speciell färg man använder på film. Allt är bara på låtsas" (att vampyrer finns på riktigt, det får vi prata om om några år). "Nej, jag menar inte det, jag menar det där när de pussades och hånglade, det gjorde de väl bara på låtsas?". HAHA.

Idag var vi i skejtparken och Viktor åkte runt runt i över två timmar på sparkcykel utan att jag tjatade om att vi skulle göra nåt annat (note to self: ta med något läsbart nästa gång). Sen tog vi bussen till stan och käkade på kinaresturang. Viktor åt friterat fläsk men var helt övertygad om att det var bläckfisk. Jag lät honom hållas. Efteråt käkade vi glass och tuggade hubbabubba och så hann vi med en sväng till lekparken innan mamman kom och hämtade honom.

Ikväll ska jag ut och gå en runda med Hanna och My. Jag har fixat mig typ disco-snygg. Eftersom jag är stans sista singel är det väldigt viktigt att alltid vara till min fördel. Inte för att jag är ute efter att stadga mig just nu (tänker enbart på karriären i det här läget och inget är så skadligt för karriären som karlar), men ändå, man vill ju inte dö som en gammal nucka.

Hjälp!

Här har jag gått hela sommaren och lyssnat på Oskar Linnros och tänkt ba "fett bra". Och sjungt med så hela kvarteret hört att "jag har samma trasor, går och röker samma marlboro". Och så nyligen, typ nu i helgen, då fattade jag att Oskar Linnros, det är ju han den ena från Snook. Det är exakt den typen av oupptäckt info som gör att jag känner mig efterbliven, skäms och vill lägga mig i sängen med en kudde över huvudet och aldrig mer stiga upp. Hur kunde jag inte ha fattat det med en gång?

Just det. Maskinen var (är?) han med i också. Det borde jag med ha vetat. Inte för att jag hört dem sen våldtäktslåten, men ändå. Populärkultur är ju min grej. Måste plugga popkultur NU!

En liten historia

Idag åkte jag hiss tillsammans med en man som hade en hink i ena handen. Det bubblade konstigt i den där hinken så jag försökte lite diskret snegla ner i den för att se vad den innehöll. Då satte mannen hinken rakt under näsan på mig. Där i låg ett stort gäng levande kräftor. "Dyrare än oxfilé" informerade han mig. Jag svarade med ett illtjut. Då skrattade han ett höhöhö-skratt.

Jag är rädd för kräftor.

Romantik

Jag har en romantisk dröm. Eller två olika drömmar egentligen som är ungefär likvärdiga. Jag skulle bli totalt tillfredsställd om bara en av dem blev uppfylld.

Den ena är så här: jag jobbar en säsong inom valfri bransch i en svensk sommaridyll fast off season. När det bara är jag och lokalbefolkningen där. Semesterfirarna är borta sedan länge. Det är blåsigt, grått och regnigt och jag bor inneboende på vinden i en stor vit och ensligt belägen villa nära havet med gångavstånd in till byn. Det är mysigt inrett med en säng, en liten tv och en kokvrå. Jag har tända stearinljus överallt och från fönstret ser man alla båtar ligga uppe på land täckta med pressänning. Jag lär känna en snygg ortsbo som liksom inte alls är min stil men som på något sätt ändå är väldigt tilltalande. Han är några år äldre än mig, klok och handlingskraftig. Vi upptäcker att vi trots alla motsättningar har mycket gemensamt och inleder en passionerad kärleksrelation. Vi går långa promenader i snålblåsten och drömmer om sommaren medan min romans roat berättar om alla knäppa saker han sett semesterfirare från storstan göra under sommarmånaderna. När jag inte arbetar eller umgås med min romans sitter jag på min lilla vind och läser böcker, kokar olika soppor och skriver på en roman.

Den andra drömmen är ungefär som den första fast den utspelar sig i Norrland, så högt upp som möjligt under vintersäsongen när det är som kallast och snöigast.

Så nu kollar jag off season-arbete på typ Gotland och olika platser i norra Sverige. Hittills har det gått sådär.

Nål

Jag tror att lite av min nålfobi har släppt efter att två sjuksköterskor använt mina armar som nåldynor. Och det var bra terapi för mig. Typ gratis KBT. Själva röntgen tog ungefär en halvtimme. Att hitta en ven att spruta in kontrastvätskan i tog en timme. Men nu är det gjort och det är jag glad för. Trodde aldrig att jag skulle klara en sån grej, men det gick med mina mått mätt ganska bra. Bälade nästan inget. Tog visserligen en sobril innan men jag tyckte inte att jag kände av den någe vidare.

FISK

Idag gick jag och metade i ån som rinner ut i Halen. Stod i tre timmar och inget hände. Utom att några danska fiskegubbar kom och skrattade åt mig för att jag metade i kort kort och djurmönstrat. Jennie kom med en cider och vi stod och pratade om ditt och datt. Då plötsligt nappade det. Flötet åkte en metar under vattnet och det började dra i spöt som fan. Det var ett fucking monster som fastnat. Vi hjälptes åt att dra upp. Det var en ASSTOR fisk. Typ brax. Vi kunde inte hantera situationen, blev rädda och skrek. Jennie fick på något sätt ut kroken ur käften på den och så petade vi ner den i vattnet igen. Sen gick vi hem.

Kalas

Nu är det jag som åker på sjuårskalas. Mina systersöner fyller år och de önskar sig vapen och ammunition i present (inte Kent-skivan då alltså, utan riktiga grejer. Den skivan skulle jag ALDRIG ge bort. Lite politiskt korrekt måste man ändå vara när man köper presenter. Särskilt till barn).

Jag är värd att kalasa lite efter en tuff arbetshelg.

Ledig i morgon. Tänker kalasa hela dan då också.

Men i alla fall. Grattis Viktor & Isak!!