När jag gick sista året på gymnasiet hade jag ingen aning om vad jag ville bli. Jag visste bara att jag ville bli något ballt. Medan jag funderade på vad detta balla skulle vara läste jag kulturvetenskap i ett år efter studenten. Kulturvetenskap betalar inga räkningar, det ska sägas. Så en dag bläddrade jag i en katalog från Växjö universitet och hittade info om Programmet för kulturledare. Jag blev så himla glad och kände att detta var perfekt för mig. Bestämde att den utbildningen ska jag gå. Det kan vara det mest korkade jag någonsin gjort. Nu är det ett par år sen jag tog min fil.kand och studierna har kostat mig ca 300 000 kr. Det lilla kruxet är bara att det inte finns några jobb. Ball betalar liksom inga räkningar. Jag är för alltid dömd att jobba inom service-sektorn till pisslön med pissiga villkor och noll trygghet.
Om jag inte gör något åt detta nu. Medan jag fortfarande är någelunda ung och fräsch.
Så jag började fundera. Och fundera. Och fundera. VAD ska man göra om man garanterat vill ha ett jobb med bra betalt? Googlade runt och hittade ett gäng artiklar där det står att det inom de närmsta åren kommer behövas tusentals och åter tusentals med högskoleingenjörer.
Detta är bara en tanke och inte alls något jag är säker på eller så. Ska inte göra fler dumma och ogenomtänkta val här i livet. I alla fall inte så dumma och så ogenomtänkta. Men jag funderar på följande:
Bosätta mig i Olofström i två år och gå en utbildning så att jag när jag är klar blir en så kallad högskoleingenjör. Och sen jobba inom industrin. Enligt några jag pratat med får man garanterat jobb och detta jobb är garanterat välbetalt. Måste dock prata med någon expert om detta, typ en syo (finns syos i verkligheten förresten?). Och så måste jag kolla upp om det finns statistik över hur många som går utbildningen respektive hur många som får jobb efteråt.
Denna typ av utbildning finns på andra orter, i Malmö till exempel där jag jättegärna vill bo. Men i Olofström kan man få en lägenhet för strax över tusen spänn. Dessutom kan jag gå hem till mamma eller syrran och gratiskäka mot slutet av månaden ifall pengarna tar slut. I Malmö är allt skitdyrt och hyrorna är svinhöga. Olofström är en mardröm men två år är egentligen ingenting på ett helt liv. Står jag ut med det kan jag flytta vart som helst sen och ha jobb med bra betalt.
Detta kan vara en mycket dum idé. Det kan också vara min bästa idé någonsin.
Har inte bestämt mig än. Det är en tanke. Ok? Det hänger på många saker. Som det att jag måste kunna försörja mig under tiden utan att ta CSN. Och så måste jag ju komma in på den utbildningen och klara av den framför allt. Kommer jag stå ut i Olofström och vill jag verkligen jobba med detta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar