Nej det blir inget jobb. Inte i helgen i alla fall. Vaknade med feber och frossa och illamående i morse och eftersom mitt jobb är som ett åtta timmars intensivt jumpapass utan paus känns det helt omöjligt. Och läkaren sa att jag absolut inte ska jobba förren tidigast måndag. Jag påpekade att "det blir inte så populärt höhö". Då sa han med mycket sträng röst att "det spelar ingen roll om det är populärt eller inte, det handlar om din hälsa".
Så jag ringde lilla mamma som kom och hämtade mig och nu är jag i Olofström och tänker på just hälsan och ägnar mig åt att googla olika njursjukdomar. Njursvikt skulle det kunna va. Till exempel. Eller njurcancer såklart.
Eller en vanlig jävla infektion som satt sig på njurarna då. Jaja. Vi får se.
Kan inte släppa det här med att jag faktiskt gick till läkaren igår. Jag som har fobi. Om inte det framgått. Jag söker aldrig, aldrig läkarvård. Jag arbetar mig igenom alla feberatacker och illamåenden och krämpor. Men igår kände jag att det inte fanns nåt alternativ och jag tror att de på vårdcentralen trodde att de hade med en nervsammanbruten galning att göra. Ja, det kanske de hade också. De frågade om jag hört talas om kognitiv beteendeterapi. Haha. GE MIG DET SNÄLLA! Ingen hade varit mer tacksam än jag. Vårdcentraler och tandläkarmottagningar gör mig helt personlighetsförändrad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar