tisdag 6 juli 2010

Death of a Tune

Lite sent här kanske, men känner att jag vill kommentera Hultsfredsfestivalens undergång.

Det känns sorgligt. Hultsfred var typ mitt liv för bara några år sen. På den tiden festivalen fortfarande var hipp.

Jag tror jag vet vad som gick fel.

Så här var det: ett av åren jag var där var det publikrekord. Det var över 30 000 besökare. Festivalen var fortfarande ball bland de unga och alternativa (eller vad man ska säga, indiefolket liksom). Då fick Rockparty hybris och bestämde att de skulle locka ännu fler besökare till nästa år. Helt förståligt i och för sig, det är väl ett naturligt mål, men de gjorde det på fel sätt. Istället för att locka fler från indiefolket bestämde de sig för att festivalen skulle locka ALLA. Den skulle bli mer folklig än den redan var. Och då hände det som händer när man riktar sig till ALLA:

INGEN känner att "detta är för mig".

Indiefolket som älskar kollektivt utanförskap allra mest kände att Hultsfred inte längre är speciellt. Och de andra... ja de har aldrig varit särskilt intresserade av festival ändå. Kanske stadsfestivaler där det är rent och fint och man kan bo bekvämt. Men att lägga sig och kampa i en leråker, det gör man inte så himla lätt. Om man inte tillhör dem som kan dö för musiken (så jobbigt är det att sova i tält på en festival och vara smutsig dygnet runt i en vecka).

Inga kommentarer: