Fransmän!

När jag låg i badet igår kom jag på varför jag inte gillat The Big Bang Theory. Det är en lång historia som har att göra med mitt förakt för fransmän.

Det hela utspelar sig i Australien (har nästan glömt bort att jag var där i åtta månader).

Jag befann mig i mitten av det helt enorma landet och behövde ta mig till kusten. Jag hade inte råd med flygbiljett så jag bestämde mig för att lifta. Hittade en annons på en anslagstavla från en snubbe som skulle köra sträckan och ville ha någon att dela bensinkostnaden med. Så jag ringde den här snubben som visade sig vara fransman. Vi spenderade sedan sju dagar och sju nätter ihop i öknen en van. Vi hatade, alltså verkligen hatade varandra. Han var en marijuanarökande hippie som hade rökat och krökat bort alla hjärnceller. Såg ut som Jesus, duschade aldrig, luktade väldigt illa och var helt motherfucking dum i huvudet. Och han tyckte det samma om mig. Jag var på allvar rädd att han skulle lämna mig där i öknen vid någon väggren. Så mycket föraktade han mig nämligen. Han tyckte att jag var ytlig och ickespirituell. Hela historien kan man läsa här (såhär i efterhand kan jag gapflabba åt det hela, det gjorde jag inte då).

Några veckor senare fick jag jobb på en bananfarm. Bodde i ett hus med sex andra backpackers. I ett annat hus ett par km bort bodde det fler backpackers och vi jobbade ihop och umgicks på helgerna. I det andra huset bodde bland annat en fransman som hette Charles. Han började ragga på mig direkt jag flyttade in på farmen. Av någon jävla anledning. Har aldrig varit så oattraktiv i hela mitt liv. Lerig och solbränd (med betoning på bränd) och fula kläder och på fötterna hade jag alltid gummistövlar. Han däremot var skitsnygg. Först var jag inte alls intresserad, sen blev jag det och sen blev jag typ förälskad. Kan ha att göra med att han var så jävla offensiv i sitt raggande och jag blev sjukt smickrad. Han var så charmig och... romantisk (på ett sleazy sätt, vilket jag så klart föll för). Vi inledde en liten grej där på farmen. Eftersom det inte gick att vara privat (alla delade rum med varandra) gällde det att vara uppfinningsrik. Och som vi jobbade på uppfinningsrikedomen. I alla fall. Tänker inte gå in på några detaljer här (en irländare som såg ut precis som Pete Doherty hade litegrann med det att göra) men det hela slutade med att vi blev ovänner och började hata varandra istället (bra jobbat av mig som vanligt!). Han tog bort mig på facebook och när han skulle åka därifrån och vi liksom visste att vi aldrig mer, ALDRIG mer skulle ses, då ignorerade han mig medan han sa hej då till alla andra. Han kollade mig inte ens i ögonen. Innan han stack hann han vända människor emot mig genom att ljuga ihop en massa saker om mig, medan han själv inte var så jävla oskyldig som han ville ha det till. Jag hatade honom något fruktansvärt. Och såhär i efterhand har jag insett att han var ett förstaklassens svin!

När jag bott där på farmen i några veckor flyttade alla utom jag ut ur mitt hus. De andra hade varit där mycket längre än mig och skulle resa vidare helt enkelt. In flyttade sex fransmän. De kunde knappt någon engelska alls, de var stökiga, egocentriska och arroganta och pratade bara med varandra. De städade aldrig och huset förföll helt och hållet. Och de ockuperade vardagsrummet och sov i soffan om nätterna och hade alla sina grejer där så jag kunde aldrig vara där. De rökte marijuana och kollade på dubbade amerikanska serier all ledig tid. Mest kollade de på Malcolm in the middle, men de kollade även på The Big Bang Theory. En gång ville de att jag också skulle kolla. Men liksom dubbat till franska? Då ville de vara lite gentila och laddade ner ett avsnitt dubbat till franska men med subtitles på engelska. TACK!

Egentligen tror jag inte att de här fransmännen i bananhuset var så jävla otrevliga som jag fick det till i mitt huvud. Men på grund av att jag sedan en tid tillbaka hade ett förakt mot det landets folk hatade jag dem redan innan jag lärt känna dem. Orättvist absolut! Dessutom var jag trött på att vara där på farmen, allt var så isolerat och jobbet var stenhårt och jag ville bara resa vidare. I alla fall. När de satte på det där avsnittet av The Big Bang Theory hade jag bestämt mig för att det var rena skiten redan innan de ens tryckt play. Och dubbat till franska var det nog också det.

DÄRFÖR har jag hela tiden trott att det är en töntig serie. Nu kanske det heller inte är världens bästa serie, men som sagt, den har sina poänger.

Nu vill jag bjuda på en liten film som jag spelade in där i vanen (och när ni kollar på den vill jag att ni tänker på att jag var tvungen att sova jämte den här mannen i sju nätter). Jag var DJ på resan och Andy som han hette hatade ALLT jag spelade. Men så hittade jag en låt på min iPod som jag tänkte att han nog skulle gilla. Och BINGO!