Min andra mobiltelefon i livet var en Nokia 3310. En sån hade ju alla. Eller förresten, de som var lite tuffare hade en Nokia 3330. Minns inte varför den var tuffare, det var kanske en lite senare modell, vad vet jag.
Jag spelade oerhört mycket Snake. Jag var expert på det där spelet. Expert.
Ungefär vid den här tidpunkten (högstadiet) hörde jag för första gången talas om mobiltelefoner med färgskärm. Jag tyckte det lät som en dröm. Kunde det verkligen vara sant? (Gissa vad jag tänkte när jag hörde talas om att det fanns mobiler man kunde fotografera med?).
Jag fantiserar ibland om att någon där och då, när jag satt och spelade Snake och drömde om färgskärmar, hade satt en iphone i näven på mig. TÄNK vad imponerad jag hade blivit. Jag hade förmodligen gråtit glädjetårar och sen svimmat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar