Kollade på tre lägenheter idag. Den där röda som var mer som ett hus än en lägenhet kände jag direkt avsmak för när jag klev in. Den var liksom som anpassad för rullatorer och rullstolar. Fick känslan av gruppbostad. På toaletten hade man utan bekymmer kunnat svänga runt med en rullstol, det var utrymme under diskbänken som det alltid är där det är handikappanpassat, alla trösklar var borttagna och så fanns det en ramp (!) upp till ytterdörren. Saker får faktiskt ha sin tid. Handikappanpassat får det bli om 60 år eller så. Om det inte inträffar en olycka innan dess. Men det är ju inget jag varken kan eller vill planera för och förbereda mig för just nu.
Istället tackade jag ja till en klassisk vanlig lägenhet i ett vanligt fyrkantigt tegelhus med klassisk trappuppgång med obligatorisk röklukt. Tredje våningen. 43 kvadrat. Riktigt kök. Och det viktigaste av allt: balkong. Vettigaste boendet hittills. Eller i alla fall där jag bott själv.
Dessa ställen har jag bott på sen jag flyttade hemifrån:
Tråkigt studentrum i en tråkig korridor i Vänersborg. Delade kök med x antal andra.
På vinden hos en gubbe i Växjö. Egen ingång, eget kokskåp och egen toa. Men gubben kom upp titt som tätt för att meddela olika saker. Var alltid på min vakt.
I en trea tillsammans med Hanna och Martina i Växjö. Detta var förstås mycket vettigt. Stort och centralt.
I en etta i Växjö. 30 kvadrat. Kokvrå.
Inneboende i ett rum i Malmö (nuvarande). Helt ok men ändå inte. Är lite som att ha flyttat hem igen fast till en annan mamma.
Det var det. Inte så många ställen egentligen. Men så är jag heller inte så fasligt gammal. Faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar