söndag 16 maj 2010

Let us die young or let us live forever

Det känns som om jag glömt bort hur man bloggar. Det får inte ske. Blogg är mitt projekt, min hobby, mitt konstverk och mitt liv. Det gäller nog bara att komma in i gängorna igen. Min förra blogg var inte anonym så jag skrev så himla snällt och mest bara "idag har jag..."-inlägg. Bloggen innan dess var en sommarblogg tillsammans med min bästis Hanna och där var vi också helt o-anonyma och snälla och gulliga. Men eftersom jag varken är snäll eller gullig egentligen måste jag genast sluta med detta fjant och bli mig själv igen. Fast mer anonym då.

Köpte en locktång igår. En ny variant. Eller jag tror att det är en ny variant. Som gamla tidens krustång fast med stora krusor istället. Annars brukar jag köra med plattång och skruva till slingorna. Men det tar sån tid. Denna nya är mycket bättre.

Ska klippa mig på torsdag. Behåller längden och luggen och piffar bara till det hela litegranna. Tror jag. Är vän med mitt hår just nu. Behöver mest bara tvätta det och vänta på att det ska torka och sen rufsa till det med händerna och så är jag i hamn. Plus ibland locka lite nu då. För att variera.

Har börjat snusa. Eller jag övar på det i alla fall. Det är ganska äckligt faktiskt. Köpte snus för första gången någonsin igår (har bara snott från andra innan). Tänker det att snus, det är väl lite ballt ändå? Ska köra på det och sluta med vardagsrökandet men fortsätta med feströkandet. Jag är fortfarande helt övertygad om att om inte rökrutorna hålls levande i Sverige kommer inga barn bli gjorda. Tänk er själva. Man står i busskuren och någon börjar prata med en. Till 99 % chans är det en idiot. Står man däremot i rökrutan och någon börjar prata med en, då finns det en god chans att det inte är en idiot. Och måhända man inte vill skaffa barn med alla man pratar med i rökrutan, men man kanske får en trevligare kväll eller kanske en vän eller kanske kanske en pappa till sina presumtiva barn. Man vet inte det. Men en sak är säker, en rolig stund, en vän eller en pappa, det hittar man icke i busskuren.

Jag längtar så jag nästan dör efter torsdag. Därför att på torsdag åker jag till Växjö som jag älskar och där finns Hanna som jag älskar och min lägenhet som jag älskar. Och på fredag och lördag är det Rock the Lake och det ska blir så kul så kul. Där ska bland andra Markus Krunegård som jag älskar spela. Har inte hängt runt i Växjö på typ ett år (har precis kommit hem från en lång resa FYI).

Ja, men nu kör vi.

Inga kommentarer: