Med barn i ett dygn

Viktor har sovit över. Igår åkte vi en sväng med sparkcykel (Viktor åkte, jag småsprang jämte och ropade saker som "det är en väg där framme, tääänk på att folk inte kör sakta här som hemma i Knutby") ner till stan och drack milkshake på Mackan. Sen åkte vi hem igen och kollade på Twilight. Jag var bombsäker på att den var från elva år och eftersom Viktor är sju tänkte jag att det är lungan, elva år är ju från sju om man kollar med vuxen. Men det visade sig visst att den är från femton. Wooops. Fast jag var pedagogisk och pausade innan den otäcka scenen i balettstudion och talade om vem som dör och vem det kommer blod på. Vi kom överens om att det inte gör ont på vampyrer när de bryter nacken och brinner upp eftersom vampyrer inte känner smärta (det gör de, men jag höll det hemligt). Sen sa vi det att det gjorde ont på Bella när hon bröt benet och blev biten men att det ju gör ont att få skrapsår när man ramlar med cykeln också och att det är sånt som händer och inte är så himla otäckt. Efteråt sa Viktor: "men det där äckliga du vet, det skådespelarna gjorde, det är väl inte på riktigt?" Jag svarade att "nej de är ju inte vampyrer på riktigt och blodet var bara speciell färg man använder på film. Allt är bara på låtsas" (att vampyrer finns på riktigt, det får vi prata om om några år). "Nej, jag menar inte det, jag menar det där när de pussades och hånglade, det gjorde de väl bara på låtsas?". HAHA.

Idag var vi i skejtparken och Viktor åkte runt runt i över två timmar på sparkcykel utan att jag tjatade om att vi skulle göra nåt annat (note to self: ta med något läsbart nästa gång). Sen tog vi bussen till stan och käkade på kinaresturang. Viktor åt friterat fläsk men var helt övertygad om att det var bläckfisk. Jag lät honom hållas. Efteråt käkade vi glass och tuggade hubbabubba och så hann vi med en sväng till lekparken innan mamman kom och hämtade honom.

Ikväll ska jag ut och gå en runda med Hanna och My. Jag har fixat mig typ disco-snygg. Eftersom jag är stans sista singel är det väldigt viktigt att alltid vara till min fördel. Inte för att jag är ute efter att stadga mig just nu (tänker enbart på karriären i det här läget och inget är så skadligt för karriären som karlar), men ändå, man vill ju inte dö som en gammal nucka.